Tiden.
Det har blivit natt och det är den första december, redan. Allting går så fort, alldeles för fort och jag hinner inte riktigt med i alla banor och svängar. Bara i den här månaden, november, har det hänt så mycket, den som nyss började men som nu redan är slut och ligger som ett kapitel bakom oss.
November har bara susat förbi och jag gissar väl mest på att jag knappt kommer hinna blinka innan december också är slut. Snart slutar vi skolan och tar jullov, snart julafton och ett helt nytt år med, 2013. Det låter nästan lite fel. Detta året har bara försvunnit ut i tomma intet, det är nästan skrämmande så fort som tiden går och har gjort nu den senaste tiden. Att redan en hel termin har gått i gymnasiet, bara sådär, det är helt sjukt.
Ibland har det sina fördelar med att tiden går fort, speciellt när man har en liten längtan lite längre fram i kalendern. Men tider som nu, då man bara vill leva i nuet och inte riktigt längtar längre fram utan man har det bra där man har det, varför ska tiden gå fort då? Jag blir så knäpp på det. Visserligen har tiden gått fort innan också, många gånger i mitt sexton och ett halvt åriga liv, så det är egentligen inget nytt. Men just att det går såhär fort som det gör nu, det är helt makalöst. Speciellt september, oktober och november, där har bara tiden ökat mer och mer för varje liten tickande sekund som gått.
Det kännt inte riktigt som om man hinner leva där man är här och nu, eftersom tiden bara försvinner och man knappt har någon tid kvar till att utnyttja där man väl sitter. Jag får lite panik över det eftersom det är så mycket som jag vill hinna med att göra innan det är försent eller innan tiden runnit ut i sanden. Jag blir nästan stressad och får lite smått ångest. Det är så svårt samtidigt också när man bara sitter här utan någon som helst liten aning till vad man egentligen kan göra åt saken, för där finns inget jag kan göra. Jag kan väl bara hoppas och tänka att "Snälla tiden, sakta ner dig lite nu. Gå långsammare!" för det har hänt mig många gånger att jag sagt eller tänkt sådär.
Nej usch, det är tankar som dessa som håller mig vaken om nätterna vilket speciellt inte är bra just ikväll eftersom detta har varit en relativt sömnlös vecka. Nu ska jag krypa ner under täcket, godnatt !
Ibland har det sina fördelar med att tiden går fort, speciellt när man har en liten längtan lite längre fram i kalendern. Men tider som nu, då man bara vill leva i nuet och inte riktigt längtar längre fram utan man har det bra där man har det, varför ska tiden gå fort då? Jag blir så knäpp på det. Visserligen har tiden gått fort innan också, många gånger i mitt sexton och ett halvt åriga liv, så det är egentligen inget nytt. Men just att det går såhär fort som det gör nu, det är helt makalöst. Speciellt september, oktober och november, där har bara tiden ökat mer och mer för varje liten tickande sekund som gått.
Det kännt inte riktigt som om man hinner leva där man är här och nu, eftersom tiden bara försvinner och man knappt har någon tid kvar till att utnyttja där man väl sitter. Jag får lite panik över det eftersom det är så mycket som jag vill hinna med att göra innan det är försent eller innan tiden runnit ut i sanden. Jag blir nästan stressad och får lite smått ångest. Det är så svårt samtidigt också när man bara sitter här utan någon som helst liten aning till vad man egentligen kan göra åt saken, för där finns inget jag kan göra. Jag kan väl bara hoppas och tänka att "Snälla tiden, sakta ner dig lite nu. Gå långsammare!" för det har hänt mig många gånger att jag sagt eller tänkt sådär.
Nej usch, det är tankar som dessa som håller mig vaken om nätterna vilket speciellt inte är bra just ikväll eftersom detta har varit en relativt sömnlös vecka. Nu ska jag krypa ner under täcket, godnatt !
Kommentarer
Trackback
