Gav min kamera ett tappert försök till att få till den där riktiga mys-touchen mitt rum förtillfället framkallar. Sen att jag är en riktig amatör är en annan femma. Och varför jag tog och la på lite blurriblurr på datorskärmen är för att bilderna som kom upp på facebook kanske inte personen vill att jag visar upp här. SÅ NU ÄR ALLT UTRÄTT. Det va ju bra.

Just nu i denna stund känner jag mig glad, jag känner en hel del lycka som flödar genom min kropp och man vill nästan skrika lite, liksom mer bara för att man kan. Det är egentligen inget speciellt och stort som inträffat som framkallar denna glägjen. Och det är rätt skönt ändå, att man är sådär naturligt glad. Jag har så otroligt fina människor runt omkring mig som jag är så tacksam över att jag har, och det hoppas jag dessa personer också vet om. Min familj är så fin, lika så mina vänner och min underbara pojkvän. En bra fundering är egentligen vad det är som just jag gjort för att förtjäna dessa människor hos mig? Bra fråga men med ett svar som inte jag har.

Jag vill bara säga tack, för att ni är just dom personerna ni är.